Jag går snabbt fram igenom korridoren och kollar runt. Skolan hade slutat för länge sen och det var bara jag och några lärare kvar. Jag öppnade snabbt dörren till mitt klassrum och joggar fram till min bänk och tar min väska. Jag vänder mig om och ser Nero. Han kollar förvåntat på mig innan han samlar sig.

- Why are you at school this late? frågar han och kollar på mig med en misstänksam blick.

- I-i should ask you the same question.. stammar jag fram och kollar ner i golvet med lite rosiga kinder.

- The others got worried and ask me to stay here to make sure that you got home safetly.. säger han och kollar på mig. Jag samlar mod och vänder upp blicken.

- Nero! I like you! säger jag och känner hur mina kinder bränner till. Han kollar konstigt på mig innan han fnissar.

- Haha! You're funny Ichigo-san! skrattar han fram och jag känner hur ögonen svider. Rolig..? Jag är döds seriös och han tror att jag försöker vara rolig!?

- I've had enough of this! If nothings gonna change so am i gonna give up! skriker jag medans tårarna forsar ner för kinderna på mig. Han kollar på mig helt förvånat och jag bara skakar på huvudet.

-I've had enough... viskar jag fram innan jag springer ut ur klassrummet. Jag svänger till höger utanför klassrummet och springer med all min fart mot trappan. Min axel råkar slå till Zeros axel och jag snubbar till och ramlar ner för trappan. Jag reser mig snabbt upp när jag hör hur Nero och Zero ropar mitt namn. Min fot gör ont när jag börjar springa men det finns inte så mycket att göra åt saken. Jag hade precis sagt till killen jag gilla att jag gillar honom och sprungit in i hans tvilling när han är den sista personen jag ville träffa för tillfället. Jag springer så långt mina ben bär mig och efter en bra stund så märker jag att jag är helt vilse. Jag vandrar runt och ser mig omkring. Jag känner igen mig något sådär och kom och tänka på Saki, Hachi, Kishu och pappa. Jag får syn på en lekställning och kommer på att det var här jag och Kishu möttes när vi var små. Kom och tänka på det, var är Kishu egentligen? Mina tankar avbröts av regnet. Jag fällde upp mitt paraply och satte fast det under en av klätterställningarna. Jag la ut en filt under paraplyet och satte mig ner och drog fram en till filt och drog den runt mig. Tack vare att vi idag hade kommit hem från en veckas utflyckt hade jag allt jag behövde för att klara mig ett tag. Jag hade ju tagit med mig hela min besparing så jag hade tillräckligt med pengar till mat och sånt. Nu ska jag bara överleva på gatan i minst 2 år. Dom hinner glömma allt som hände om jag är borta i 2 år plus att dom kommer säkert inte komma ihåg mig efter 2 år heller.

————————————————————

Så! En liten inblick i vad som hände innan allting startar på riktigt ;)

2+ kommentarer till nästa ;)

// Charlie <3